artikel

Sluta slira i fredsfrågan!

Försvarsuppgörelserna i riksdagen görs alltid mellan valen. Frågan om krig och fred blir aldrig en valfråga. Det är hög tid att få igång debatten, framför allt bland vänsterpartister, sossar och miljöpartister.

I en motion till senaste partikongressen förde vänsterpartiet i Nacka fram kravet på militär avrustning. I sitt yttrande avfärdade programkommissionen vår motion med följande ord:

”Frågan gäller här om vi i partiprogrammet skall inta den radikalpacifistiska ståndpunkten att det svenska försvaret skall avrustas av moraliska skäl oavsett världsläget…vi har självfallet inget emot en svensk avrustning i sig, om och när detta blir möjligt…”

I valarbetarhandboken inför valet 2004 står det: ”På sikt, när vi lärt oss lösa konflikter på ett mer civiliserat sätt stater emellan, vill vi kunna slopa det militära försvaret.”

Några moraliska skäl för avrustning framförde vi inte i vår motion och det gjorde  heller inte partistyrelsen 1996 eller 2002 års partikongress.

Det nya partiprogrammet säger: ”Det är av yttersta vikt att det militära systemet underställs en demokratisk kontroll. En grundbult i en sådan kontroll är den allmänna värnplikten. Allmän värnplikt måste gälla såväl kvinnor som män.”

Om man tillmäter den allmänna värnplikten så stort värde, borde det märkas i den förda politiken. Då skulle vi slåss för alla regementens bevarande. Om värnplikten ska vara allmän och omfatta både män och kvinnor, så skulle vi ha drivit kampanjer för att alla ska få utbildning i vapenbruk. Om ett väpnat demokratiskt folkförsvar är målet, varför värvar vi inte demokrater och socialister till hemvärnet?

Chile hade allmän värnplikt 1973. Det hindrade inte en militärkupp.

Visionen om folkförsvaret satte inga spår i försvarsuppgörelsen. Det var bypolitik, inte försvarspolitik som störde schemat där.

Värre är dock att det program vi nu har säger att ”det svenska försvaret ska med bibehållen neutralitet fortlöpande anpassas till förändrade uppgifter och nya internationella förhållanden”.

Dessa allmänna ord kan betyda lite vad som helst. Men kopplade till en politisk situation där landet marscherar rakt in i EU-armé och NATO-samarbete, kan det tolkas som en lagom slirig grund för ett regeringssamarbete. Persson har ju pekat på just säkerhetspolitiken som en stötesten.

I den nämnda valhandboken står det att ”genom deltagande i riksdagens försvarsutskott har vi fått en plattform för att utveckla och konkretisera vår försvarspolitik”.

Vilka allmänna ståndpunkter var det som nu äntligen kunde konkretiseras? 2002 års partiprogram säger: ”Vi anser att Sverige bör gå före med en radikal militär nedrustning, förbud mot vapenexport och omställning av vapenindustrin till civil produktion.”

Partistyrelsen antog ett särskilt freds- och säkerhetspolitiskt program 1996. Där står det: ”Vänsterpartiet vill alltså ha ett alternativt försvar, där den militära delen rustas ned och ersätts med ett civilt och socialt försvar.”

Dessa ståndpunkter har ”utvecklats och konkretiserats” till det pansarfeministiska kravet på kvinnlig värnplikt och anpassning till krigsmaktens omläggning till högteknologisk slagstyrka. Den omvandlingen gör på sikt värnplikten onödig och yrkesmilitärer nödvändiga. Utvecklingen öppnar för privata entreprenörer. De är redan en betydande del av ockupanterna i Irak. Det som sker nu är ingen nedrustning. Det är en omrustning – från igelkott till slaghök.

I vår motion skrev vi: ”Det finns ingen svensk vapenindustri, men det finns vapentillverkning i Sverige som ägs av utländskt och svenskt kapital. All utveckling av nya vapensystem sker som samarbete mellan företag i Sverige och flera NATO-länder. Vapenproduktionen i Sverige är fullständigt inlemmad i det militärindustriella komplex som är en av drivkrafterna i och  förutsättningarna för det imperialistiska systemet.”

Sedan detta skrevs har vi fått veta att Sverige bedriver nära samarbete med USA om vapenutveckling och vapenproduktion. Leni Björklund har varit i Washington och tecknat avtal som upphäver svenska riksdagsbeslut om vapenexporten. Det uppmärksammade svenska forsknings- och utvecklingsarbetet för att ge USA modernare minor är ett led i detta samarbete.

Margareta Winberg blev ambassadör i Brasilien och berättade för TT: ”Jag sysslar mycket med att försöka sälja Jas. Så fort det finns tillfälle berättar vi att svenska regeringen köpt planet, liksom om vårt samarbete med Sydafrika. Vi har hört att vi ligger bra till.” Vad säger Jörn Svensson?

Vänsterpartiet sluter försvarsuppgörelse med regeringen om att göra Lappland till övningsfält för utländsk krigsmakt. Det är ett bra ställe att öva krigföring i subarktiskt område, sägs det. Vilka andra subarktiska områden finns det här i världen? Jo, i Kanada och i Ryssland. NATO har haft övningar i östeuropa där scenariot har varit att Ukraina behövt hjälp mot Ryssland. Till vilket pris  har vi ”räddat jobben” i Arvidsjaur?

Försvarsuppgörelserna i riksdagen görs alltid mellan valen. Frågan om krig och fred blir aldrig en valfråga. Det är hög tid att få igång debatten i vårt parti.

En fråga till er som var med hela vägen och antog såväl 1996 års dokument som 2002 års program och 2004 års program: Vad är det som har hänt sedan 1996 som gör de dåvarande ståndpunkterna ogiltiga?

Ps. Motion angående militärfrågan finns på den här hemsidan.
I arkivet hittar du en mapp som heter Freden. Öppna den och du finner ettt pdf-dokument att ladda hem.
Björklunds avtal med Rumsfeld hittar du på www.svenskafreds.se
Där kan du också prenumerera på nyhetsbrev om vapenhandeln.

Artikeln publicerad av

Åke Eriksson, v

Nacka

Kopiera länk