Budgetdebatten 17 november 2008

Dessa inledningar kan ses som våra programförklaringar och talar om vad vi tycker är viktigt under respektive nämnd. KF:s sammanträden är offentliga. De kan också ses på web-TV.

  

KULTURNÄMNDEN

Ett segregerat samhälle innebär en rad problem på olika områden. Bra kulturpolitik kan motverka segregation. I kultursammanhang möts ofta människor som annars inte skulle träffa varandra. En bra kulturpolitik förutsätter att mötesplatser finns. Den möjliggör för medborgarna att inte bara konsumera utan också själva producera. Därför vill vänsterpartiet att kulturhus (eller allaktivitetshus) byggs i alla kommundelar. I dessa kan biblioteken inrymmas, det ska finnas repetitionslokaler och scen för t ex musik, teater och revyer. Det finns livaktiga kulturföreningar, t ex i Älta, som fortfarande vägrar ge upp trots att de i praktiken motarbetas av den politiska majoriteten. Vi vill genom bättre föreningsbidrag och tillhandahållande av lokaler för verksamheten försäkra oss om deras fortsätta existens och göra det enklare att starta nya, liknande föreningar, i andra kommundelar. Vi vill också göra större satsningar på biblioteken. Det här är ett led i vår strävan att satsa på lokalsamhällena.

Ett mångsidigt kulturutbud är ett alternativ till konsumtionssamhället. Att öka konsumtionen av varor står i direkt motsättning till en hållbar utveckling. Att öka konsumtionen av kultur utan att det inverkar menligt på miljön är däremot fullt möjligt. Dessvärre tycks utvecklingen gå i motsatt riktning. Nya stora affärscentra öppnas men kulturlokalerna lyser med sin frånvaro. Den kulturpeng som införts i Nacka har tyvärr inte heller visat sig framgångsrik utan mycket tyder på att eleverna i Nackas skolor inte har fått mer, utan mindre kultur i och med att den infördes och kulturcentrums verksamhet minskade. Man får inte heller ett varierat kulturutbud genom att man har olika utförare, tvärtom, systemet förstärker den kommersiella masskulturen och tränger undan kultur som inte ger ekonomiska vinster.

Ett framgångskoncept som majoriteten vill visa på är musikskolechecken. Visserligen stämmer det att fler elever idag går i musikskolan men om alla som vill gå där har ekonomiska möjligheter att göra det är tveksamt. Vi vill anslå pengar i budgeten för att kunna sänka avgifterna. Det stämmer också att utbudet inom musikundervisningen blivit bredare – i klartext betyder det i stort sett att man inte bara undervisar i klassisk musik utan även i rock och pop. Men det kunde uppnås genom att bygga ut den kommunala musikskolan. Då hade man också kunnat garantera kollektivavtal för alla pedagoger och ge undervisning även på instrument som bara ett fåtal elever efterfrågar eller inom genrer där efterfrågan inte är så stor, exempelvis folkmusik eller världsmusik. I Fisksätra tvingades man tidigare lägga ner undervisning p g a att checksystemet krånglade till det. Nu vill man försöka återuppta verksamheten men inser problemet med att få det att fungera inom checksystemets ramar när det handlar om mera udda musikstilar eller instrument. Idén med en världsmusikakademi är intressant men bättre vore om kommunen genomförde ett sådant projekt inom den kommunala musikskolans ramar.

 

 

Utbildningsnämnden

Förskolan och skolan hör till den kommunala kärnverksamheten och det är mycket viktigt att tillräckliga anslag ges. Om vi inte tar väl hand om våra barn och ungdomar kommer det att bli dyrbart senare. Stora barn- och elevgrupper (det vi ibland benämner minskad vuxentäthet) försämrar möjligheterna för att var och en ska få sina unika behov tillgodosedda. De flesta av Nackas elever har till dags dato gått ur skolan med bra resultat och kunskaper men det gäller inte alla. I årets budget kompenserar majoriteten inte fullt ut för ökade kostnader till följd av redan överenskomna löneökningar. Det innebär att nedskärningar måste göras i verksamheten, något som även de fackliga organisationerna har påtalat. Det medför i sin tur risk för att resultaten på sikt försämras. Vi vet också att nedskärningar ofta i första hand görs av "kringresurser" som exempelvis elevvården. Den delen av skolans verksamhet är extra viktig för barn och ungdomar som har en utsatt situation hemma, som t ex missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar. Dessa elever riskerar redan idag att gå igenom skolan utan att ha fått den utbildning de har rätt till och än värre blir det om resurserna minskar. De får bristfälliga kunskaper och löper större risk än andra att inte kunna fullfölja en gymnasieutbildning. Låg utbildningsnivå ökar i sin tur risken för utanförskap, missbruk och kriminalitet. För att kunna arbeta förebyggande behövs både bra pedagoger och bra skolhälsovård, exempelvis kuratorer. Förebyggande arbete kan i ett kort perspektiv synas dyrt men lönar sig alltid! Att försöka åtgärda problemen i efterhand är än mer kostsamt och misslyckas ändå ofta. Vänsterpartiet vill ge mera pengar till såväl förskolan som skolbarnsomsorgen och grundskolan för att få högre personaltäthet. Vi vill satsa mera på elevvårdande insatser och öka resurserna för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. 

Ett annat område som behöver förbättras är skolmaten. Alla som tittat på kommunens budgetdialog har kunnat konstatera missnöje med maten, särskilt på vissa av kommunens skolor. Skolor väljer inte sällan att skära ner på matanslagen när man har svårt att få ekonomin att gå ihop. Man uppfyller då inte kravet på att skolmaten ska vara näringsriktig och tillgodose en tredjedel av det dagliga energibehovet för eleverna. Extra besvärligt blir det för barn och ungdomar från dysfunktionella hem där det kanske varken serveras ordentlig frukost eller middag. Vi vill öronmärka mer pengar till skolmaten och har också lagt en motion om tillgång till skolfrukost för alla barn i grundskolan – alla barn måste garanteras bra skolmat, det är en förutsättning för att de ska orka med sitt skolarbete.

I många förskolor är barngrupperna idag större än vad de borde vara. Mindre barngrupper behövs för att man ska ha en god pedagogisk verksamhet och kunna se till varje barns behov. Förskolan har en viktig uppgift när det gäller att "socialisera" barnen – lära dem att umgås med andra barn på ett bra sätt. Om resurser sätts in tidigt minskar risken för mobbing senare under skoltiden. I stora barngrupper blir det betydligt svårare, konflikter blir vanligare när barnen trängs ihop och de blir sämre förberedda för att klara av att själva hantera konflikter.

Majoritetens förslag att införa ett vårdnadsbidrag på 3000:- per månad avvisar vi. Vi har flera skäl till det. Det är en "kvinnofälla" – mycket få män kommer att utnyttja möjligheten med den ersättningsnivån. Det är diskriminerande eftersom det är en omöjlighet för ensamstående eller lågavlönade att utnyttja – de klarar sig inte med en så låg ersättning. Det nedvärderar också förskolans verksamhet – förskolan ses som en inrättning som sysslar med barnpassning, inte som en pedagogisk resurs. Mycket pekar på att de försök med vårdnadsbidrag som gjorts hittills har använts av föräldrarna – till överväldigande del mammorna – som en förlängd föräldrapenning. Vänsterpartiet avvisar inte en förlängning av föräldrapenningen men det är inte en kommunal angelägenhet och ersättningsnivån ska stå i proportion till inkomstbortfallet så att alla har möjlighet att utnyttja möjligheten.

För några år sedan avvecklade majoriteten den kommunala vuxenutbildningen i kommunen. Nu finns en rad andra anordnare och dessvärre har det blivit svårt för den som skulle vilja komplettera sina betyg att få överblick över vad som erbjuds. Det har också visat sig att många som påbörjar kurser inom vuxenutbildningen inte fullföljer. Anledningen kan vi bara spekulera om eftersom vi inte sett att någon kartläggning om orsakerna gjorts. I kristider, när risken ökar för arbetslöshet, blir det än viktigare att det finns vuxenutbildning av god kvalité. Om kvalitén är god ökar chanser för att eleverna fullföljer kurserna. Detsamma gäller undervisningen i svenska för invandrare (det som brukar förkortas SFI). Vi vill satsa mera pengar på såväl vuxenutbildningen som SFI.

 

Social- och äldrenämnden

Många av de människor som social- och äldrenämnden har ansvar för är särskilt utsatta och i extra stort behov av samhällets stöd och hjälp. De har ofta svårt att göra sina röster hörda och svårt att ta initiativ. Då hamnar de lätt i ett utanförskap. För den som har svårt att söka hjälp och stöd själv är systemet med kundval ännu sämre än annars. Här måste det till förebyggande och uppsökande verksamhet.

Under rubiken "Barn och ungdom" säger majoriteten i sitt budgetförslag att det pågår ett "metodutvecklingsarbete som i förlängningen ska resultera i att man kan möta barns och ungdomars behov tidigare med förebyggande insatser". Det låter bra men innebörden av det är vi lite frågande till. Vi ser inte motsvarande resursförstärkning i majoritetens budget. Vi tar däremot konsekvenserna av det och föreslår flera socialsekreterartjänster inom Barn och ungdom. Vidare har vi varje år i samband med budgetbehandlingen framfört önskemål om att få tillbaka fältassistenterna – något som erfarenhetsmässigt visat sig vara ett vinnande koncept. När det fanns "fältare" i Orminge för några år sedan upplevdes området av de boende som lugnare och tryggare, det skedde färre brott och tillgången på narkotika var mindre. Nu hänvisar majoriteten till de nystartade "Nackapolarna" istället. Vi menar att både Nackapolarna och nattvandrarna gör viktiga insatser men det är orimligt att lägga ansvaret för det förebyggande arbetet på frivilliga, och många gånger ideella, krafter.

Utsatta kvinnor är också en grupp som är i behov av samhällets insatser. Det kan t ex handla om att komma ur relationer där de misshandlas eller utsätts för sexuella övergrepp, få hjälp med drogberoende, psykiska problem eller ätstörningar. Hemlösa och psykiskt sjuka är andra grupp där den uppsökande verksamheten behöver förbättras. Inom alla dessa områden föreslår vi att resurserna ökas.

I takt med att den ekonomiska krisen förvärras kan också flera människor förväntas behöva hjälp med försörjningsstöd, särskilt som många fler står utanför A-kassan än vad som var fallet för några år sedan. Om människor i en utsatt situation inte i tid får hjälp att kunna betala hyran finns risken att vi får fler hemlösa och att missbruket också ökar. Nacka som är en av Sveriges rikaste kommuner måste, om någon, kunna ha beredskap för att hjälpa även människor som inte har stora ekonomiska tillgångar.

En grupp som varit med och byggt upp vår välfärd och som behöver hjälp och stöd är våra äldre, särskilt de som inte längre är så friska att de klarar sitt dagliga liv själva. Biståndsbedömningen måste vara så generös så att den tillgodoser något mer än det absolut nödvändigaste för överlevnad. Hjälp från hemtjänsten måste kunna garanteras – vi anser att avvecklingen av den kommunala hemtjänsten var ett misstag. Flera av de privata anordnarna har visat sig inte hålla måttet och har fått sin auktorisation indragen. Flera av dem följer inte kollektivavtalen – vi anser det skandalöst att skattebetalarnas pengar används till vinster åt företag som missköter sig.

På äldreboenden behöver personaltätheten öka så att de boende också där kan få mera än livets absoluta nödtorft. Att få duscha varje dag, komma ut på en promenad osv bör vara en rättighet oavsett ålder och eventuell annan funtionsnedsättning, oavsett om man bor hemma eller i ett särskilt boende. Resurser för korttidsboende och avlösning måste finnas så att inte anhöriga kan få tid för sig själva. Det är inte rimligt att begära att någon, bara för att den vill hjälpa en anhörig, inte ska kunna ha ett eget liv också.

Att ta hand om äldre, ofta sjuka eller dementa, är ofta ett tungt arbete och det är vanligt att de som har sådana arbeten är lite mera sjukskrivna än genomsnittssvensken. Försök med kortare arbetstid i andra kommuner har visat sig ha positiva effekter på sjukskrivningarna och vi föreslår att man gör försök med 6-timmarsdag för personal på några utvalda äldreboenden även i Nacka. Vi föreslår ytterligare ca 15 miljoner kronor till äldreomsorgen i vår budget jämför med majoritetens budgetförslag.

Yngre funktionshindrade är också en grupp där stödet idag är otillräckligt. Den uppsökande verksamheten måste utvecklas och Handikapprådet ges mera inflytande och initiativrätt. Ledsagarservicen för synskadade är otillräcklig och dessutom tar kommunen ut en avgift för den, något som i praktiken diskriminerar denna grupp människor. LSS-verksamhetens resurser måste ökas och ledsagarservicen bli avgiftsfri.