Debattartiklar i Nacka-Värmdö Posten


Vinster i skolan en katastrof för ett jämlikt samhälle

(http://www.nvp.se/NVP-Asikt/Debatt/vinster-i-skolan-en-katastrof-for-ett-jamlikt-samhalle/)

Replik på debattartikeln ”Vinstförbud i välfärden – en katastrof” den 21 februari.

Man kopplar valfrihet till möjligheten att välja mellan kommunala eller privata skolor (så kallade friskolor). Vänsterpartiet sägs vara emot valfrihet, det vackra ord som inte säger att det är till för företagen. Man säger inget om att valfrihet lika väl skulle kunna fungera om alla skolor var inom den offentliga sektorn. Nackas mest belönade skola för övrigt är kommunal: Älta skola.

Kvalitet mäts ofta med hjälp av betyg, men alla vet att dagens betyg har blivit ett konkurrensmedel, vilket gör att deras betydelse har minskat drastiskt. Enligt Uppdrag granskning manipuleras de nationella proven alltför ofta och betygen hamnar för högt. Dessutom har Skolverket visat på att införandet av friskolor inte har höjt kvaliteten.

I Pisaundersökningarna har Sverige under den period vi har blandat in privata alternativ i välfärden fått en tydlig resultatsänkning. Vissa åtgärder som matematiklyftet och annan fortbildning har höjt resultaten något senaste året men det viktigaste påpekandet är att jämlikheten har minskat. En jämlik skola är en viktig förutsättning för ett gott samhälle för alla.

Intressant är att Sverige, sedan även Chile övergett finansieringen av privata alternativ, är det enda landet i världen som har detta system. Man kallar en enbart offentlig drift för kommunism; är då alla världens länder detta?

Enligt aktiebolagslagen är målet för företag att få vinst inte att skapa kvalitet. Medges att det ibland finns andra prioriteringar och att ideellt driva skolor återinvesterar överskott men i stort är vinstintresset och barnens behov av kvalitet i form av alla pengar till det de är avsedda för omöjliga att förena. Näringslivet påstår sig redan ha låga vinster, då glömmer man att man med olika ränteupplägg (sk räntesnurror) kan gömma stora delar av överskottet. Kvalitet inom välfärdssektorn är intimt kopplad till mängden personal. Friskolorna har i allmänhet färre anställda vilket i sig ökar vinsten. Flera friskolor avstår från ”besvärliga, kostnadskrävande” barn och då kan de pengarna i stället gå till vinst. En kommunal skola kan inte gå in konkurs.

Till sist frågar man sig om skattemedel ska gå till den reklam som krävs för att locka till sig elever. Nacka Gymnasium lägger cirka en miljon per år på detta.

Vänsterpartiet föreslår avskaffande av friskolor och att personalen därmed går tillbaka till den kommunala verksamheten.

Lars Örback, V


Rör inte min konduktör!

(http://www.nvp.se/NVP-Asikt/Debatt/ror-inte-min-konduktor/)

Sedan en tid har Tvärbanans och Nockebybanans resenärer fått sina resehandlingar validerade av biljettstolpar istället för konduktörer. På landstingets trafiknämnd den 21 mars togs ett beslut om att utvidga detta till Roslagsbanan, Lidingöbanan och Saltsjöbanan. Det betyder att man tar steg mot att helt avskaffa konduktörerna och istället låta stolpar sköta viseringen.

Biljettstolparna, som drivs av SL, har sina förtjänster. De är smidiga och många resenärer uppskattar dem. Men en stolpe kan inte ersätta en människa. Man kan inte fråga stolpen om hjälp en sen kväll på en avfolkad hållplats mitt ute i Saltsjöbaden.

Konduktörens funktion är mer än att stämpla biljetter – hen ger service ombord och finns till hands för barn, äldre och personer med funktionsvariationer. Till exempel reser många barn ensamma med Saltsjöbanan mellan hemmet och skolan. Som förälder uppskattar man säkerligen att det finns en vuxen till hands om något skulle inträffa.

Det är en trygghet att ha en person ombord på tågen. Inte bara för resenärerna, utan även för tågföraren – om tågförarens ambulerande kollegor avskaffas är hen som ensam personal i ett utsatt läge om någon allvarlig situation uppstår. Varje månad rapporteras det att en eller flera personer uppträtt hotfullt på Saltsjöbanan, främst i anslutning till helgkvällar.

Trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons, M, har själv sagt att tryggheten i kollektivtrafiken förutsätter människors närvaro (DN 15/3–17). Hans uttalande gör beslutet att ta bort alla konduktörer än mer svårbegripligt.

Att avpersonalisera lokalbanorna gynnar inte resenärerna, för vilka tryggheten minskar. Inte heller Stockholms läns landsting, som får lägga pengar på inköp och underhåll av lättvandaliserade stolpar (som man dessutom lättare smiter förbi än en människa). De enda som gynnas är Arriva, det tyskägda bolag som driver lokalbanorna, som tjänar hundratals miljoner på att säga upp sina konduktörer.

Framför allt slår detta mot konduktörerna själva, vilket vi som vänsterpartister är starkt kritiska mot. Man avvecklar inte så här lättvindigt en hel yrkesgrupp. Många av konduktörerna har arbetat ombord lokalbanorna i 30–40 år. Nu skickar man ut dem i arbetslöshet. Men till vilken nytta och till vilket pris?

Lisa Rasmussen, V 

ersättare i Stockholms läns landsting

Ramzi Ben Youssef, V

ersättare i arbets- och företagsnämnden Nacka