När man bildar naturreservat är syftet att säkerställa livsmiljön för skyddsvärda arter eller att bevara ett naturområde som på något annat sätt är säreget. Därför kan man inte ta ställning till byggplanerna först och sedan göra naturreservat av det som” blir över”. Man måste istället starta med reservatsbildningen och därefter bestämma exploateringsgraden (antalet bostäder) i området.

De senaste åren har det bildats flera naturreservat i Nacka. Det är väl bra men frågan är om ordet naturreservat bara ska låta bra. Gång på gång har den styrande majoriteten naggat dem i kanten. Det gäller Aborrträsket där man styckade av ett par extra villatomter för att få bättre ekonomi. Det gäller Tollare där man tillåter NCC att bygga 19 villor på ett område norr om Sockenvägen som egentligen borde ha tillförts naturreservatet. Det gäller Skarpnäs där man är beredd att bredda vägen (som i och för sig redan går igenom naturreservatet) för att kunna klara trafiken till ett nytt bostadsområde på Telegrafberget – en plats där det är mycket tveksamt om det är bra att bygga bostäder.

När frågan om naturreservat diskuteras i fullmäktige frågar man sig alltid om moderaterna ser ett reservat som ett område skyddsvärd natur eller som en park som inte behöver så mycket skötsel. Kd i sin tur verkar tro att skyddsvärda arter bara handlar om större djur som t ex fåglar. Man motiverar bildandet av naturreservat med att de boende ska ha tillgång till grönområde för rekreation snarare än med behovet om att skydda växter och djur som är inte är så vanliga. På länsstyrelsens hemsida kan man läsa: "I länet finns 126 naturreservat avsatta för att skydda värdefull natur (juni 2009)". Det bör alltså inte råda någon tvekan om varför man bildar naturreservat. Men – antingen har m och kd i Nacka inte läst på eller så förstår de inte innebörden. Ett naturreservat är alltså inte i första hand till för att människor ska komma ut i naturen i största allmänhet utan för att det finns ett antal skyddsvärda arter (i de flesta fall växter och djur). Om man bildar alltför små reservat i närheten av större bostadsområden (t ex Tollare) blir slitaget desto större på det som blir kvar och risken ökar att de arter man avsåg att skydda försvinner. I exemplet Tollare pratar man mest om fåglar men det finns också växter och insekter som är relativt sällsynta och de fåglar majoriteten ändå tycks acceptera som skyddsvärda kan mycket väl vara hotade om reservatet blir så litet så att det hela tiden är människor alltför nära exempelvis häckningsplatsen.

Oftast finns det andra lösningar än att minska reservatens storlek. Man kan t ex bygga motsvarande antal bostäder på andra ställen. Man kan ju hoppas att det verkligen handlar om oförstånd. Om man är konspiratoriskt lagd kan man istället misstänka att det finns en strategi bakom att göra reservaten små: de skyddsvärda arterna försvinner så att säga av sig själva och man kan så småningom ta bort reservatsskyddet, göra en park och p-platser eller liknande istället. Då kan man fortfarande hävda – som man brukar – att man gjort en rimlig avvägning mellan naturen och människors behov. Men, som alltid, missar man det faktum att naturen har ett egenvärde – den är inte enbart ett rekreationsområde för människor!

Uppdaterades: 30 jul 2009